"Hjärtat är bara en muskel, kärlek blott en konstruktion."
Så säger vissångerskan Maud Lindström. Det är nog inte helt fel. Tänk vilken industri som bygger på kärlek; film, böcker, Alla hjärtans dag, hotellweekends, reklam o.s.v. Tänk om den då bara är en konstruktion.
Jag är ganska rädd för kärlek. De gånger jag har varit tillsammans med någon som jag vill fortsätta vara tillsammans med har jag ganska ofta tänkt "när ska det här ta slut?". För det är ju det värsta som kan hända i de fallen. När man är singel behöver man inte tänka så, det värsta som kan hända då är att man blir kär.
Kärlek är inte bara det som finns mellan vissa män och vissa kvinnor (eller för den delen mellan vissa kvinnor och vissa andra kvinnor o.s.v.). Jag tror att vi ibland glömmer bort all annan kärlek som finns i våra liv. Samhället säger till oss att det är kärleken till en partner som är viktigast men varför skulle den vara viktigare än kärleken till t.ex. familjen och till vännerna. Jag tycker att jag har kärlek i mitt liv även om jag är singel. Jag är lycklig just nu och visst måste man känna kärlek om man är lycklig. Så då känner jag kärlek till mitt arbete, till mina elever, till mina föräldrar, till min bror, till mina vänner, till min lägenhet, till mina kusiner, till mina böcker, till quizen på tisdagskvällar, till mig själv, till mitt liv. Och så skiter jag i den där andra kärleken just nu som så många andra tycker är viktigast.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar