Helt ärligt...

...förstår jag inte hur min hemliga bokvän kunde pricka in en så perfekt bok för mig. Jag läser och älskar Östermalmsmorden och huvudpersonen Hake. Och snart kommer nästa paket!

Om någon undrar

Det verkar som om det är lite inne att lägga ner sin blogg. Att sluta. Med ett inlägg värt att minnas. De slutar för att de är beroende, för att bloggen tar över deras liv. Det skulle kunna bli så för mig också. Ångest över att inte hinna skriva, att bara tänka i blogginlägg, att inte hinna med sitt riktiga liv. Därför bestämde jag redan från början att det inte skulle bli så. Och därför har det inte blivit så. I början skrev jag ganska ofta. Just nu skriver jag ganska sällan. Bloggen finns kvar men den går på sparlåga. Jag är bara ute och hittar på roligare saker just nu.

Tack..

...min hemliga bokvän för ett mysigt paket med Östermalmsmorden av Lars Bill Lundholm, ett bokmärke, välluktande te (säkert välsmakande också) och nyttigt naturgodis! Boken kommer att läsas så fort jag har plöjt mig igenom skitboken jag läser just nu. Godiset är redan uppätet. Förresten tror jag att saltlakrits också är ganska nyttigt!

En dag på Maxi

Var på Maxi i söndags och handlade för veckan. I höjd med tomaterna stötte jag på en liten flicka på så där ett och ett halvt år. Jag log mot henne och förväntade mig ett leende tillbaka. Men icke. Istället kom det
- Dumma dig!
Jag log lite mer för att blidka det lilla barnet. Då säger människan
- Dumma dig!!!
Jag blir lite illa mods och börjar dra mig bakåt med ett något stelare leende. Då följer hon efter mig och fortsätter med sitt dummande. Jag vänder på klacken och går skyndsamt därifrån. Oerhört läskigt. Barn är läskiga.