3. Mina föräldrar

Mina föräldrar har varit tillsammans sedan 70-talet. De träffades på en dans, köpte hus, gifte sig och fick mig. Mamma får alltid något speciellt i rösten när hon pratar om när jag föddes. Morfar hade dött ett par månader tidigare och hon har berättat att hon var rädd för att jag hade blivit skadad på något sätt eftersom hon var så ledsen under graviditeten. Men jag mådde bra och var ett snällt barn tror jag.

Mina föräldrar har alltid uppfostrat mig till att tro på mig själv. Det är det viktigaste och finaste jag har fått av dem. De har berömt mig utan att ha fått mig att tro att jag är bättre än någon annan (i efterhand har jag förstått att jag var bättre än de allra flesta i skolan). De har gett mig ansvar och ofta, ofta sagt "vi litar på dig". De har aldrig talat illa om någon annan i min närvaro. De har aldrig blivit fulla i min närvaro. De gett mig och fått mig att utveckla många av de egenskaper jag gillar hos mig själv. De har gjort att jag idag står stabilt i mig själv. Trots vissa bakslag har jag faktiskt aldrig tvivlat på att jag duger som jag är, att ingen annan ska få trampa på mig, att jag klarar mig igenom allt och blir starkare av det.

Tack!