fredag 7 december 2007

Konsert

Så har jag då upplevt min första Kent-konsert. Jag är inget Kent-fan. Ingen sån som hade vita kläder på sig på den där berömda konserten. Däremot är min sambo en sån. Kent kan vara det vi har mest skilda åsikter om. Min sambo vill gärna att jag ska uppleva och förstå Kent så därför köpte han en biljett till mig också. Är jag då frälst? Av Kent, nej. Av öronproppar, ja. Jag hade en ganska bra konsert där jag stod tätt intill sambon med öronproppar och dämpat ljud i öronen. Jag hann med att planera dagens lektioner, fundera över romanidéer och komma på julklappar. Dessutom uppskattade jag ljusspelet i taket mycket. Men, nej, det blir nog inga fler Kentkonserter. Däremot ser jag fram emot en Tomas Ledin-konsert som min sambo lovat att följa med på i utbyte.

1 kommentar:

Anonym sa...

Ja ja... Tror att vi är minst tre som kan vittna om att du släppte loss ganska bra. Och inte var det nån av oss andra som tjatade om att vi skulle ställa oss längst fram.