Nu har även jag sett första avsnittet av den nya dokumentärserien om klass 9A i Malmö. I början av programmet säger klassens nya mattelärare att med kärlek kan man lyckas med alla klasser. Det tror jag är sant. Om man bemöter eleverna positivt och visar att man tycker om dem får man respekt och det är grunden för att elever som tidigare har misslyckats i skolan ska börja lyckas. Frågan är bara hur mycket man orkar. Kan man vara positiv alltid? Var går gränsen till ett beteende som inte kan accepteras? När måste man ta tag i elever som alltid är positiva och trevliga men aldrig får något gjort på lektionerna? Måste man inte skälla och bli arg ibland? Jag försöker verkligen ha en positiv syn på elever och lektioner men jag orkar inte vara sprudlande och drivande alltid. Det måste komma från eleverna till en viss del. Men visst är det så att ju mer positiv energi man sprider omkring sig desto mer får man tillbaka.
Dagens +:
Mina elever klarade av att se en hel teaterföreställning utan att "förstöra" den det minsta lilla.
Dagens -:
Mina elever klarade inte av att åka buss tillbaka från föreställningen utan att vandalisera bussen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar