Nedräkning

Fyra arbetsdagar kvar till jullovet. Som jag längtar.

Lucia

Och så var det då dags för lucia. Dagen började med brandlarm på skolan. Jättemysigt är det med tända ljus men nu har vi brandförbud på obestämd tid. Sen kom en liten lucia med små tärnor och små tomtar och sjöng alldeles lagom falskt. Firandet avslutades med "Mormors lilla kråka" runt plastgranen tillsammans med ett par kollegor och några elever. Julen är här!

Vi tackar också vår stad för den fina juldekorationen som hänger precis utanför vårt fönster. Den ger ljus och stämning även om den kallas tingeltangel i politiska kretsar.

Stolt

Eleverna på IV har alla på något sätt haft ett tufft liv. Många av dem har otroligt jobbiga uppväxter bakom sig på olika sätt. Det är det gemensamma. Förutom detta är spännvidden större än på någon annan skola skulle jag gissa. Vi har både elever som är inskrivna på särskolan och elever som förbluffar med sin intelligens.

Jag har en teori om att alla människor har fått lika mycket begåvning fast inom olika områden. Vissa är bra på språk, andra spelar fotboll som gudar. Vissa har en matematisk begåvning, andra målar jättevackert o.s.v. Tyvärr har det inte lika hög status i skolan att sjunga bra som att vara bra på engelska. Därför har många av våra elever dåligt självförtroende.

Idag var det fotbollsturnering bland gymnasieskolorna. Då fick de som är bra på fotboll visa upp sig. Och jag blev så stolt över dem. De är fan inga IV-barn som inte kan något. Många av dem visade upp en otrolig talang och bollkontroll. Så häftigt.

På vägen till turneringen pratade vi lite om hur man uppfattar de andra skolorna. En skola beskrevs som bara bestående av datanördar o.s.v. Jag frågade dem hur de tror att andra uppfattar vår skola. De sa såklart att det är där "de tröga" går. Det som gladde mig var att en av killarna sa "Men det stämmer ju faktiskt inte. Jag är ganska smart och det är den och den med". Helt rätt! För många är det inte intellektet som haltar utan de sociala förhålladena.

Och så blev jag stolt över en av mina mentorselever som grejade ett mattebetyg idag. Han har ett matematiskt tänkande så det var ingen överraskning men med en diagnos som ADD i bagaget är det inte så lätt att koncentrera sig på sådana petitesser som matte. Därför blev jag glad och stolt över honom.

Det har varit en bra dag helt enkelt.

Lördag kväll

Jag är en receptmänniska. Även om jag inte tycker det är speciellt kul att laga mat tycker jag om att leta upp nya recept och handla ingredienser. Kanske tycker jag inte om att laga mat för att det ganska ofta inte alls blir så gott som jag hade hoppats på. Därför är det ännu roligare när det blir gott. Biffar, squash, krossade tomater, ris. Okomplicerat men gott. Lördagsmiddag på egen hand.

Konsert

Så har jag då upplevt min första Kent-konsert. Jag är inget Kent-fan. Ingen sån som hade vita kläder på sig på den där berömda konserten. Däremot är min sambo en sån. Kent kan vara det vi har mest skilda åsikter om. Min sambo vill gärna att jag ska uppleva och förstå Kent så därför köpte han en biljett till mig också. Är jag då frälst? Av Kent, nej. Av öronproppar, ja. Jag hade en ganska bra konsert där jag stod tätt intill sambon med öronproppar och dämpat ljud i öronen. Jag hann med att planera dagens lektioner, fundera över romanidéer och komma på julklappar. Dessutom uppskattade jag ljusspelet i taket mycket. Men, nej, det blir nog inga fler Kentkonserter. Däremot ser jag fram emot en Tomas Ledin-konsert som min sambo lovat att följa med på i utbyte.

Adventskalender

I lördags köpte jag en chokladkalender till min sambo. Varje dag öppnar han kalendern, tittar på chokladbiten och sjunger sedan en liten trudelutt som har anknytning chokladen. Idag var det en ängel, då blev det "Fånga en ängel". Igår var det ett tåg, då blev det "Tuffe-tuffe-tuffe-tåget går...". Det måste vara världens bästa adventskalender!

Mys

Sitter med datorn i knäet i soffan. Den värmer och låter. Nästan som en spinnande katt.